Rymdens vila

I Ulf Erikssons nya diktsamling står en nyligen avliden far i fokus. Jaget i dikterna minns honom och vänder tillbaka till sin uppväxt men följer också vaksamt sina egna barns steg in i framtiden.

Genom regn lysande av grönska
skymtar jag min far, väldig
i sin fjärran litenhet, i
hägnet av en julidag då
skuggorna ur hösten mellan lövens nerver
faller genom bilderna i tidningen han läser.

Nøkkelord: Poesi Samtidspoesi