Himmelska kroppar

Är kristendomen kroppsföraktande? Enligt Nietzsche är kristendomen i grund och botten nihilistisk, eftersom den förnekar denna vår värld till förmån för en annan. Kristendomen förgiftade den mänskliga kärleken och därmed kom sådant som begär, kroppslighet och själva livet att bli till ett intet. Men samtidigt tar Gud själv, enligt den kristna inkarnationsläran, kroppslig gestalt i Kristus – och därmed blir själva kroppsligheten ett uttryck för Guds närvaro. Hur går detta ihop? I Himmelska kroppar presenterar Ola Sigurdson en alternativ tolkning av den kristna kroppslighetens brokiga historia, från Nya testamentet till vår tid. Sökandet efter Gud förstås här som ett kroppsligt sökande, där blickar, beröring och begär är lika viktiga som ord. Människans kroppslighet är ett uttryck för vår radikala tillgänglighet för den andre; försöken att fly från kroppen kan därför tolkas som försök att undkomma denna sårbarhet. Kroppen förstås här inte som en fast punkt, bortom kultur och historia, utan som en dimension av oss själva vars gåtfullhet ständigt vetter mot det osynliga.

Ola Sigurdson, född 1966, är docent i systematisk teologi och arbetar vid Institutionen för religionsvetenskap och teologi, Göteborgs universitet. Han har varit Pro futura-forskare vid The Swedish Collegium of Advanced Study, Uppsala, publicerat ett tiotal böcker inom systematisk teologi, kulturteologi och politisk filosofi, och är även aktiv som kulturskribent.