Livets och dödens politik: Biomedicin i liberala demokratier

Den biomedicinska utvecklingen har utlöst kontroverser som angår det mänskliga livets grundvillkor. Fortplantningsmedicin, transplantationskirurgi, gendiagnostik och genterapi gör att livets början och slut, ja hela livsloppet, kommer i nytt ljus; förhoppningar blandas med osäkerhet och fruktan inför de nya möjligheterna att ingripa i den mänskliga naturen.

Andreas Kuhlmann ger en nyanserad översikt av kontroverserna knutna till de medicinska framstegen, av argumenten för en bejakande och en mer eller mindre restriktiv hållning. Han blickar också tillbaka på eugenikens och eutanasins historia, på de »medicinska förbrytelser» som kastar sin skugga över dagens frågor om vad som bör tillåtas - och som, enligt Kuhlmann, ibland leder till förhastade ställningstaganden. Hur skall en demokratisk rättsstat reglera de medicinska landvinningarna? Vilka moraliska överväganden handlar det om? Hur skall politiken förhålla sig till såväl de förhoppningar som den fruktan som den teknologiska utvecklingen möter i befolkningen? Är det möjligt att förmedla mellan olika grundläggande övertygelser som gäller det mänskliga livet som sådant?