Samhällsmoral och politik. Exemplet Helsingborg

De traditionella sociologiska mätmetoderna passar allt sämre för att förstå en snabbt föränderlig social verklighet. I Samhällsmoral och politik kombineras empirisk och teoretisk forskning på ett sätt som öppnar en ny förståelse av det politiskt-sociala skeendet i Sverige under 90-talet. Valet 1991 innebar en tämligen dramatisk omkastning i svensk politik. Två nya partier kom in i riksdagen - Ny Demokrati och KDS - och med stöd av Ny Demokrati kunde de borgerliga partierna gripa regeringsmakten. Detta är utgångspunkten för Bengt Gessers och Per-Olof Olofssons studie Samhällsmoral och politik. För att förstå instabiliteten och förskjutningarna i de partipolitiska sympatierna har de genomfört en klassisk sociologisk surveyundersökning på jakt efter samhällelligt förankrade meningsmönster. Men Samhällsmoral och politik är en studie som betydligt starkare betonar den moraliska och värdemässiga dimensionen än vad som är vanligt i likartade undersökningar. Det gör att ett oväntat mönster framträder. Begrepp som »lokalism» och »platsbundenhet» blir centrala i författarnas försök att tolka sina resultat. Med Helsingborg som exempel söker Gesser och Olofsson att konstruera ett sammanhang som kan förklara viktiga aspekter av det politiskt-sociala skeendet i Sverige under senare år. Samhällsmoral och politik är ett nyskapande arbete vad gäller samhällsvetenskaplig metod och en viktig bok för den som vill förstå det svenska samhällets utveckling under 1990-talet.