Från ett främmande rum: Självbiografiska stycken

Den österrikiske poeten Ernst Jandl (1925–2000) nöjde sig inte med att tänja språket utan ville spränga dess gränser. Med outtröttlig experimentlusta och med ett språk bragt ur sin vanliga balans skrev han för att upptäcka nya sätt att dikta och uttrycka det som ryms i människan av glädje och vrede. Liksom sin livskamrat Friederike Mayröcker var han samtidigt en författare som utforskade sig själv genom sina texter. I denna första större presentation av Ernst Jandls författarskap på svenska sätter översättaren Ulla Ekblad-Forsgren fokus på det självbiografiska draget i hans dikter och prosatexter, med taloperan ”Från ett främmande rum” som en märklig, suggestiv höjdpunkt.

”Utan att känna längtan efter självbiografi har jag alltid haft min levnad pockande inom mig för att skriva utifrån detta … Men det mest pockande var dock nästan jämt, eller sedan tjugo–tjugofemårsåldern egentligen alltid, … skrivandet av poesi”

Ernst Jandl (1925–2000) publicerade sina första, experimentella dikter 1952. Han stod nära de österrikiska litterära och konstnärliga grupperna Art-Club och Wiener Gruppe. Ett mindre urval av hans dikter har tidigare publicerats på svenska i Mitt skrivbord är dukat för alla, i urval och översättning av Ingemar Johansson (Bakhåll 1993). Med Från ett främmande rum får han sin första större presentation.