Svenska rim: Nonsensdikter från exilåren

Misstänkt för försök till giftmord flydde Carl Jonas Love Almqvist Sverige 1851 och begav sig till USA. Under de femton besvärliga åren i exil skrev han huvudsakligen tidningsartiklar, gjorde några översättningar och skrev brev hem till familjen. Men ett stort manuskript arbetade han flitigt på. Det var en halvt satirisk, halvt allvarlig avhandling om svenska rim, deras historia och användning. Verket rymmer exempel på olika stilar, versmått och rimtyper, alla författade av Almqvist själv. Detta är svensk nonsenspoesis kanske finaste ögonblick: komiska och melankoliska dikter med det halsbrytande nödrimmet som styrande princip.

Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) växte upp i Roslagen. Föräldrahemmet där blev viktigt i hans skildringar, där olika platser är beskrivna med stark hemkänsla. År 1839 blev han medarbetare i Aftonbladet, och kom därefter nästan uteslutande att vara journalist och författare.

Almqvist gick i polemik med August Blanche i det som kallas ”Det-går-an-striden”. Det slutade i en duell där Blanche spottade Almqvist i ansiktet. Hans ekonomi var vid tillfället extremt dålig. Den förde honom i händerna på procentare. År 1851 flydde han bekymren i Sverige och for till USA. År 1865 lämnade han USA och flydde till Tyskland. Han dog ensam och okänd året därpå. Almqvist skrev i en rad olika genrer, såväl prosa, dramatik och lyrik, som andra, till exempel journalistik och läroböcker. En stor del av hans skönlitterära produktion samlades inom ramberättelsen Törnrosens bok.