Ett svunnet Europa. Om modernismens glömda rötter

Vem var Lajos Kassák och Ljubomir Micic? Vem var Witcacy och Karel Teige? Vad gjorde Jacek Malczewski och Jan Matejko i Kraków? August Strindbergs värsta rival Stanislaw Przybyszewski – mördade han verkligen sin älskarinna medan en av hans mest hängivna beundrare sköt hans hustru Dagny Juel, Edvard Munchs stora kärlek, på ett sjaskigt hotellrum i Tiflis? Vem svarade för den »subtropiska soiréen organiserad av vita negrer« i Warszawa strax efter första världskriget? Och hittade Parissocietetens stora tragedienne Sara Bernhardt verkligen den tjeckiske konstnären Alfons Mucha i ett ungersk zigenarläger, där han förhäxade henne med fiolspel och sång i skenet av en fullmåne?

Ett svunnet Europa är en unik och rikt illustrerad genomgång av konstnärliga och litterära riktningar och uttrycksformer i det forna habsburgska imperiet kring förra sekelskiftet. Boken redovisar för och diskuterar den central- och östeuropeiska modernismen och alla de revolutionerande avantgardistiska grupper som konst- och litteraturhistorien »glömde bort« och som därför försvann ur blickfånget efter andra världskriget, men som det oaktat måste betraktas som en grundförutsättning för 1900-talets konst och litteratur.

Boken koncentreras till tre tematiska helheter, av vilka den första är de nationalistiska rörelsernas genomslagskraft vid framväxten av den modernistiska konsten i länder som Polen, Tjeckien, Ungern, Kroatien, Slovenien och Serbien, medan den andra diskuterar strävan efter de »syntetiska« helheter som senare orättvisande har betraktats som uttryck för olika former av eklekticism. Den tredje helheten knyter ihop trådarna i den judiska kulturens stora betydelse för modernismens framväxt i Central- och Östeuropa.