Witz-bomber och fotosken
«I begynnelsen var vitsen», skriver Samuel Beckett. Vitsen har idag för många en betydelse som kanske framför allt vetter åt »kvickhet», »lustigt infall», »fyndigt svar», »humoristisk anekdot» eller »ordlek». Men begreppet har en komplex historia och inte ens den till synes mest lättsamt ljudexploaterande »Göteborgsvits» låter sig avfärdas som ett tillfälligt brus, som en oväsentlig störning. Vitsen är en utmaning mot den uteslutning av det »tillfälliga» i det »väsentligas» namn som garanterar ett tänkandets business as usual. Men vitsen är mer än så. Vitsen är med Jonathan Culler »litteraturens grund», »the foundation of letters».
Om den centrala formen i vår förra bok, Omkopplingar (2006), var L M Ericssons 500-väljare, är den i Witz-bomber och foto-sken vitsen, en annan om-, isär- och sammankopplingsteknologi. Vi uppfattar vitsen som en tanke- och kunskapsanordning och som en »kontextväxel». Vitsen är ett tankemodus som i kombinerandet behåller elementen åtskilda, som på samma gång homogeniserar och framhäver det heterogena. Vitsen destabiliserar och dynamiserar, den kontaminerar och infiltrerar. Vitsen är alltid dubbel, en Janusfigur, en dörr som på samma gång är stängd och öppen.
Med den under slutet av 1800-talet och början av 1900--talet »vitt- och vitsbekante» vitsaren, fotografen, journalisten och poeten Aron Jonason som stereoskop och kalejdoskop utforskar Witz-bomber och foto-sken, med största möjliga nyfikenhet och intensitet, ett extensivt arkivmaterial från framför allt 1700- och 1800-talen: vitsar, ordlekar, revyer, skämttidningar, anekdotsamlingar, muntrationskalendrar, cartes de visite, fiktiva annonser, fotoskulpturer, dikter, tal, topografisk fotografi, logogryfer, bouts-rimés, tautologier, tablåer, litterära och fotografiska kuriositeter och dokument, estetiskt produktiva felskrivningar och – inte minst – ett omfattande Jonasonskt fotografiskt arkivmaterial från det sena 1800-talets Göteborg. Witz bomber och foto-sken, således. (J(J)M // CG)
Cecilia Grönberg är fotograf och doktorand i fotografisk gestaltning vid Göteborgs universitet. Jonas (J) Magnusson är översättare, essäist, redaktör för tidskriften OEI. De har tillsammans tidigare gett ut Leviatan från Göteborg (2002) och Omkopplingar (2006).