Barnabok: romantiska artefakter

Huvudpersonen i Barnabok, Karl-Axel, som slits mellan de båda kvinnorna Klem och Lucy, bär omisskännliga drag av en gyllenstensk desperado. (…) I sitt sjaskiga och sterila resonemangsäktenskap med Klem lever han i en liknöjd skentillvaro, som inte ger förlösning och inte hopp. (…) Barnabok är i långa stycken en modern helvetesskildring, som på ett förskruvat och konstgjort språk åskådliggör den moderna människans omogna, ansvarslösa, skuldlösa och totalt skuldbefriade existens i en normlös värld, på likgiltighetens och meningslöshetens botten. Om det funnits skuld, hade det funnits hopp, låter Karl-Axel förstå i sin evigt malande monolog. Men någon skuld och något ansvar finns inte, därav desperationen. Genom nedskrivningen av det humana och avskrivningen av det gudomliga illustrerar Barnabok också alienationens verkningar i en värld, där själva verklighetskänslan tycks ha gått förlorad. (ur Thure Stenströms förord)

Lars Gyllensten är född 1921 i Stockholm. Han debuterade 1949 med novellsamlingen Moderna myter. Barnabok (1952) var hans första roman.