Kärnfamiljen

Israels arm och Hizbollahs arm.
Ettåringens arm och armen mellan
oss. Så långt det går, en enda evig
En utsträckning, ett intervall utan oss där vi sitter.
Spritångor och luftskikt som sölar, tjockar.
Det är en dom över. Det är ingenting att ta
sig ur. Det här märket i pannan, emblemet i bränd hud, fake tattoo.

Samtiden letar sig tillbaka in i dikten i Elisabeth Hjorths debutsamling Kärnfamiljen. Med utgångspunkt i sig själv söker hon kärnan eller bristen på kärna i dagens samhälle, i familjen och i tron.

Elisabeth Hjorth är född i Eksjö 1975 och bosatt i Bredäng.

"I den del som berör rummet efter döden gör sig Hjorth bäst, den del som getts namnet "Arv". Här lyckas Hjorth fånga tomheten och sätta ord på tystnaden. Den tystnad som sorgen föder och som i dikten klyvs av en lillebrors skratt skriver Hjorth frappant och tankeväckande. Tungt väger urnans lätta aska och så träffar Hjorth ordet i sammansättningen "kärnfamiljen-medelklassenoccidentintrigen"." -- Per Bergström, Kristianstadsbladet