Beskrivelse
Begäret att återge. En verklighet vi vill. En verklighet skapad ur frustration eller saknad. Eller en rosaskimmrande dröm. Ful är på låtsas. En gestaltning. En önskan att skita i gränsen. Ful är på riktigt, i dina händer, bevismaterial ett, förändring pågår. Att skapa ett utrymme för det än så länge overkliga, eller att med total respektlöshet skriva om historien är att ta saken i egna händer. Att inte se på verkligheten som ett statiskt tillstånd, och låta den tynga våra axlar. Att istället se den verklighet vi vill se. Beskriva den för att sedan uppleva den. Här i dina händer ligger sanningen.
Vi skapar oss själva genom tankar, visioner, begär, minnen och allt det där andra, osynliga. Vi gör oss till. Men skapandet slutar inte där kroppen börjar. Av en påhittad karaktär skapas en verklig. Kanske är det ett jag, kanske är det en önskan av ett jag. Kanske spelar det ingen roll om det du berättar är sant. Kanske blir det sant i samma ögonblick som berättandet sker.
En gestaltning är ett försök att skapa någonting nytt, med utgångspunkt i verkligheten eller inte. Det är inte oproblematiskt. Det synliga, det där en kan ta på, lägger sig lite i vägen ibland. Syns för mycket. Det blöder igenom. Det måste blöda igenom. Det betyder inte att det vi gestaltar, eller det vi är, är oföränderligt eller ens går att skilja åt. Tvärtom. Vi har möjligheten att fiktionalisera allt i den här världen. Genom sättet vi talar, skriver om eller tänker på saker förändras deras innebörd. Vi skriver Hen och något har förändrats. Genom att återberätta med egna definitioner blir läsarens blick en ny.
Ful är inte en utopi. En utopi är något vi vill men inte kan. Overklig per definition. Vi sätter inte taggtråd mellan visionen och varandet. Vi skulle inte finnas om det vi ville uppnå inte fanns att skriva ner.
I och med det här numret, som är på låtsas, har Ful fått två nya redaktörer. Vi tar inte över, vi tar snarare vid. Ful är fortfarande ful.
/Agnes Brynge & Helena Lindblom, Fuls nya redaktörer
