Amerikanskt

Ester Blenda Nordströms legendariska reseskildring Amerikanskt från 1923. Ester Blenda berättar om överfarten, de tolv dygnen som tredjeklasspassagerare, om framkomsten och den hårda behandlingen på Ellis Island, om New York, om vimlet, om kaoset på Broadway, om hotellrum med vägglöss och kackerlackor. Hon fortsätter till Minneapolis, jobbar som servitris på en slabbig sylta, plockar körsbär i Saint Paul, besöker en svensk gård, liftar västerut med en skranglig Ford som låter som en kulspruta, tjuvåker med tåg genom att gömma sig på bromsstängerna under vagnen och ertappas av bromsaren, tar sig till Colorado, Wyoming, Salt Lake City, bor tre veckor hos mormonerna, tar tåget till Las Vegas som då bara är en liten gruvstad med en enda gata men en plats där det redan går vilt till, fortsätter till Texas och sedan norrut igen till Chicago där hon får anställning som kökspiga i ett rikt hus med herr och fru och sjutton tjänare. Och så vidare. I ett rappt tempo ger hon med sin oförlikneliga förmåga att berätta rakt på sak, sin starka närvaro i allt hon återger en fascinerande tydlig bild av ett USA för snart hundra år sedan. En verklig pärla till bok.
     Ester Blenda Nordström var Sveriges första – och en av världens första – "wallraffare". 1914 var hon journalisten på Svenska Dagbladet som utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Hennes oerhört fängslande och innehållsrika reportagebok En piga bland pigor återger på ett unikt sätt – som ett avslöjande inifrånreportage – hur pigorna på landet hade det. Bakhålls nyutgåva av En piga... kom 2012 och bemöttes med högljudda applåder från press, radio, TV:
     "Årets bok!" skrev Borås Tidning. "Otroligt bra!" utbrast TVs Gokväll. "En klockren femma!" enligt TVs Gomorron Sverige.
     Ester Blenda Nordström framstår idag som en närmast ofattbart självständig och nydanande journalistbegåvning. Hon använde sig av djärva, radikala journalistiska metoder som ännu idag känns hisnande. Hon var bara 23 år när hon gjorde sensation och succé med sitt wallraffreportage som bondpiga men slog sig inte till ro med det utan genomförde därefter det ena projektet efter det andra. Hon levde med samerna i sex månader så att hon kunde berätta inifrån deras vardag. Hon körde motorcykel genom Sverige för en serie reportage, intervjuade, fotograferade. Hon levde bland rallare som byggde järnvägar. Hon stod på hästryggar på cirkus. Hon körde hundspann genom Sibirien. Hon reste till Sydamerika och red på mula längs inkastigar. Hon åkte ensam som tredjeklasspassagerare på en Atlantångare till Amerika och liftade sedan genom USA. Det fanns helt enkelt ingen hejd på Ester Blenda Nordström. Kläckte hon en idé till en reportageresa tvekade hon inte utan gav sig av. Hon reste till Kina, Korea, Japan, Kamtjatka i Sovjetunionen. Att kalla Ester Blenda Nordström för en av journalistikens stora pionjärer är ingen överdrift. Hennes verksamma tid varade dock inte så länge. När hon var 45 år drabbas hon av en hjärnblödning och drog sig tillbaka. Hon kunde inte längre skriva. Hon dog 1948, vid blott 57 års ålder.
     Efterord av filmregissör Anna Hylander (med bl a dokumentärfilmen om Ester Blenda Nordström på sin verklista).