Brodern

En motvillig berättelse om det som aldrig blev eller det som ligger bortanför.

Kronologin i Brodern går i stort sett bakåt, eller nedåt, mot livets botten. Där Johansson förra bok Ta väg, verkade röra sig i luftens element tillhör Brodern vattnets. ”Han har brutit sig ner till marknivå och ingenting kunde rasa längre”, sägs det om brodern. Men Johanssons stil känns djupare än så: långsam och lätt förvrängd som under en vattenyta där begrepp som frihet och klarhet får relativa betydelser. Hans författarskap är fortfarande ett av de mest ambitiösa och intressanta i Sverige.

– Jonas Thente, Dagens Nyheter


De löst sammanfogade styckena formar sig till en kongenial gestaltning av det tillstånd mellan fantasi och verklighet som utmärker huvudpersonen. (…) De fragmentariskt återgivna bilderna från broderns vuxna liv centreras i sin tur kring elementen vatten och eld – i bägge fallen med anknytning till den traditionella ambivalensen i symboliken: död – födelse; undergång – rening etcetera. Resultatet har blivit en suggestivt laddad berättelse om utanförskap i flerdubbel bemärkelse.

– Johan Lundberg, Svenska Dagbladet