Tjuven och kärleken

Jean Genets oerhört inflytelserika första roman Tjuven och kärleken skrevs i fängelse 1942, på den bruna papp fången Genet förväntades göra påsar av.

Hjälten är Divine, som introduceras med sin död och begravning. Innan hon dog av lungsot levde hon i en vindskupa med utsikt över Montmartres kyrkogård. Hit tog hon sina älskare från Paris undre värld; ett persongalleri ur Genets eget liv.
Berättarstilen är beat för de dömda. Utan att bekymra sig för kronologi poetiserar och erotiserar Genet verkligheten med den prostituerades undergivna perspektiv. Redan här står hans berömda invertering av den kristna moralen skarp och klar. Mördare och hallickar glorifieras. Ondskans kroppar bemöts med en absolut kärlek som inte förklarar sig. Det är världens räddning enligt Genet, tvetydigt benämnd: une marche vers lhomme.

En av den franska litteraturens största klassiker, i översättning av Nils Kjellström och med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Martina Lowden.

JEAN GENET [19101986] var en fransk romanförfattare, dramatiker, poet och essäist. Vid sidan av sitt författarskap var han politisk aktivist och stödde den algeriska befrielserörelsen, vistades i månader i palestinskt flyktingläger i Jordanien, samt besökte Svarta pantrarna i USA. Med början våren 2013 ger Modernista ut Genets samtliga fem romaner. Matrosen & stjärnan och Rosenmiraklet följs hösten 2014 av Tjuvens dagbok och Tjuven & kärleken, och serien avslutas 2015 med Begravningsståt [Pompes funèbres] som för första gången kommer ut på svenska, i översättning av Anders Bodegård.