Den tjugotredje dikten: instruktion för överlevnad

Krister Hermansson har arbetat i hela sitt liv men nu väntar arbetslöshet - om han inte tackar ja till en ny tjänst, toppmodern och obegriplig, men bra betald.

Han är i en brytningstid i sitt liv, och han är orolig. Barnen utflugna, hans hustru Siv lider av värk. Krister går i skogen för att stilla sin oro och hittar en nedlagd såg. Den blir hans egen privata plats, men det dröjer inte länge förrän en annan man, Erik Mattsson, dyker upp på samma ställe. En obegriplig vänskap uppstår. I trevande samtal, i resonemang om litteratur, diktanalyser, livet, barnen och åldrandet.

"Instruktion för överlevnad" är undertiteln på Stewe Claesons nya roman. Det är precis vad det är. Om hur vi lever våra liv. Och hur vi vill leva dem. Det är också en kärleksförklaring. Dels till svensk landsbygd, i synnerhet till Västerdalarna där Stewe Claeson själv bodde lång tid av sitt liv, dels till det Norge vars diktare och språk här spelar en betydande roll. Och som i alla sina romaner visar Stewe Claeson vilken fantastisk stilist han är.