Fronesis, nr. 40-41: Klass

Återigen har klass blivit en fråga i samhällsdebatten. Klassresor och uppväxter under knappa villkor har blivit allt vanligare teman i den skönlitterära bokutgivningen, samtidigt som de ökade inkomstklyftorna blivit alltmer uppmärksammade. Under 2012 aktualiserades dessutom frågan genom klasshatsdebatten. Det som utmärkt dessa debatter är emellertid att de bara inriktat sig på vissa aspekter av klass. I kulturdebatten har klass ofta gjorts till en fråga om individuell identitet, medan ojämlikheten främst har diskuterats utifrån inkomstskillnader.

Med Fronesis nr 40–41 vill vi bredda diskussionen om vilken betydelse klass har i dagens samhälle. Det handlar om hur klass kan förstås i förhållande till arbetsmarknadens hierarkier och utestängningar samt huruvida det fortfarande är möjligt att betrakta klasser som politiska aktörer. I numret introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker. Dessutom granskar vi de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.

En rad av numrets texter belyser hur vi kan förstå klass i ett samhälle som alltmer präglas av kulturell individualisering, ekonomisk globalisering och konsumtionsinriktad kapitalism. Sociologen Mattias Bengtsson undersöker i sin text den svenska diskussionen om utanförskap och dess koppling till tidigare amerikanska debatter om »fattigkulturer« och underklass. Varför berättelser om uppåtgående klassresor blivit alltmer betydelsefulla inom både kultur och politik diskuteras i en text av sociologen Lena Sohl och kulturgeografen Irene Molina.

Den brittiska nationalekonomen Guy Standing urforskar i sin text »prekariatet«, som han ser som en framväxande klass i spåren av de nya regleringar av arbetet som utmärker den ekonomiska globaliseringen. Den brittiska sociologen Rosemary Cromtpon diskuterar hur samhällsvetenskapens »kulturella vändning« har påverkat forskningens förståelse av klass och argumenterar för att klass även i dag måste analyseras utifrån yrkesstruktur. Den franske filosofen Étienne Balibar diskuterar i sin text huruvida »klasskamp« fortfarande kan sägas vara ett relevant begrepp.