Upplysningen: en introduktion

Upplysningen på 1700-talet är en av de mest spännande och viktiga strömmarna i europeisk kultur. I kamp mot tyranni, okunnighet och vidskepelse formulerade den ideal som än i dag bygger under vårt samhälle: en tro på förnuft, kritik, tankefrihet, religions- och yttrandefrihet, vetenskapens värde, kampen för framåtskridande. Upplysningsyänkarna undergrävde l’ancien régime och försåg franska revolutionen med dess idéer. Likväl var upplysningen inte en enkel ensartad rörelse. Som nyare forskning visat skilde sig dess ledande gestalter – tänkare som Voltaire, Diderot, Hume, Rousseau och Kant – mycket från varandra. Vad som stod i förgrunden växlade under seklets gång. Och upplysningens religiösa synsätt och politiska fältrop skilde sig från land till land. Inte heller kan den alltför glättiga bilden av upplysningen godtas längre. Upplysningen hade sin mörka sida, den understödde många gånger despotin och föraktade massorna. Och den hyste tvivel på sin förmåga: medförde civilisationen verkligen äkta framsteg? Eller borde vi försöka återuppväcka naturtillståndet?

Upplysningen: en introduktion utforskar utifrån en upplysningsvänlig inställning all den sammansatthet som upplysningen bar på. Den sammanfattar och utvärderar den moderna och aktuella forskningen och ger en ny och heltäckande bild av denna mångskiftande rörelse.