Barnahandlerskan

"Hur ska jag skriva att det här är en fantastisk roman och samtidigt ta avstånd från hela dess innehåll? Hur ska jag kunna rekommendera en bok vars meningar jag inte vågar citera?"

– Athena Farrokhzad

Barnahandlerskan är en berättelse om en barnbordell i det slutande 1700-talets Paris. I en serie brev till en väninna skildrar kopplerskan Marguerite Paradis sitt liv, med små och stora bekymmer.

Det är en kuriös tavla som målas upp: barn som rymmer och blir sinnessjuka; undersköna hermafroditer och satyriska dvärgar; gränslöst dekadenta aristokrater; kannibaler och svenska libertiner; mattslitna sidenkläder och solkiga spetsar; giljotinens hotfulla skugga; syfilins och gonorréns härjningar; incestuösa förhållanden; frosseri och svält; ett smutsigt, förkvävande Paris; rentav spår av ömhet och galen kärlek.

Franska revolutionens kaos gestaltas snett bakifrån, via ett prisma av perversitet, olyckor och en euforisk njutning bortom all moral och i dödens omfamning. Tvärs genom Barnahandlerskan vandrar markis de Sade, både som inspiration och som romankaraktär.

Den tyska-franska författarinnan Gabrielle Wittkop (1920-2002) sade sig vilja dö som hon levat: "som en fri man". 2004 kom hennes debutroman Nekrofilen i svensk översättning. För översättning och efterord står Camilla Nilsson.