Glänta 1-2/2019

Glänta är en tidskrift som, ofta tematiskt, arbetar med svensk och översatt essäistik, skönlitteratur, debatt, filosofi, politik och bildkonst: under den senaste tiden har det handlat om det dokumentära, kritikens former, sanningsproduktion, moderna filosofier, konst & forskning. Tidskriften driver också ett bokförlag och filosofibaren i Göteborg och Stockholm. 1999 utsågs Glänta till"Årets kulturtidskrift": ur juryns motivering: "Glänta nöjer sig sällan med att presentera, glänta penetrerar. Den har en sensibilitet för de intressanta aspekterna av saker som ligger i tiden men den vågar också ta sig an sådant som kan synas uttjatat och ger då ämnet aktualitet åter genom rätt vinkling och behandling."

Innehåll

• Agri lsmaïl: Skit i vad någon av oss heter. Från NWA:s farlighet till musikjournalistikens kärlek för Erik Lundin skriver Agri IsmaïI fram hiphopens utveckling genom sin egen livsberättelse. Han lyssnar på köpekassetter, topplistor och rimmade verser, och han hör hur hiphopen lyckas uttrycka lokal utsatthet i globala termer samtidigt som den bedöms enligt en högre moralisk standard jämfört med andra musikgenrer. Han kan inte sluta lyssna, och han misslyckas bättre och bättre med att avsluta sin text.
• llya Kaminsky: Deaf Republic. Dikter ur Ilya Kaminskys Deaf Republic, i urval och översättning av Kira Josefsson. Med illustrationer av Jennifer Whitten. 
• Sarra Anaya: Det som kan växa ur bränd mark. När det postkoloniala Tunisien stiftade lagar gjorde man det i kvinnans namn, men i Frankrikes intresse: förnuft ställdes mot galenskap, marknadsekonomi mot kollektivt ägande, slöjförbud mot islam. Innebar revolten 2010 en andra frigörelse från väst, drygt 50 år efter självständigheten? Sarra Anaya reser till Tunis och tittar närmare på de så kallade familjelagarna, möter en kusin som blivit besatt och sticker händerna i den jord hon en dag ska ärva.
• Hanna Rajs: Lara när ja va sen
• Silas Aliki: Transfobins historia. Vad kan en kropp fångad mellan kolliderande värdesystem göra? Silas Aliki börjar i den samtida svenska ”transdebatten” och i alla dessa uppläxningar i vardagen. Texten rör sig så tillbaka i tiden och framåt igen: transfobins historia mynnar ut i en alItmer könsidentitetsstörd och nationalistisk värld där hatet mot icke-normativa könsuttryck hänger tätt ihop med den skenande rasismen.
• Mariam Naraghi: McSonetter
• Tormod Otter Johansen: Den femte sillperioden. Vart hundrade år har enorma mängder sill simmat in i fjordar och vikar längs med Bohuskusten. Tills för ett drygt sekel sedan… Tormod Otter Johansen följer sillstimmens färd genom haven, historien och landskapet, liksom deras omvälvande samhälleliga betydelser. Men varför denna märkliga regelbundenhet? Och varför har den femte silIperioden ännu inte inträffat? Eller är den redan här, bara i en annan skepnad? 
• Johan Öberg. Uppemot 100000 figurer har huggits in på berghallarna runt Tanum i norra Bohuslän. De är numera lätta att hitta, men vad är det vi ser? Inför Johan Öbergs blick sätts figurerna i rörelse, materiellt begreppsligt, socialt, och han följer dem alla parallellt. På ett fält där nazistiska forskares avgjutningar och deras idéer om Ur-Europa fortsätter att hemsöka det svenska kulturarvet jagar forskningen och turismen efter nya berättelser.
• Martin Cederwall, Helena Granström & Fredrik Höök: Fysikens språk. Ett samtal.
• Julia Ravanis: Säg det som inte syns. Om kvantfysikens språkliga gestaltningar.
• Rebecca Holmes: Ögat som kvantdetektor. Med sig själv som försöksobjekt studerar den i amerikanska fysikern Rebecca Holmes om och hur människan faktiskt kan uppfatta fotoner med blotta ögat. Är det möjligt att på så sätt till och med få syn på gränsen mellan den klassiska fysikens världen och kvantvärlden? 
• Haytham al-Wardany: Om sömn. I urval och översättning av Anna Jansson.
• Jean-Luc Lagarce: Vanmakt som mantra och manifest. Texter av i översättning av Mathias Westin.
• Anna Nygren: Witch bitch, Dressage-girl dressage-body, Power vs power
• Marcel Beyer: Påfågelstolen. Vad är det med påfågelstolen som fått så skilda personer som Ezra pound, Bianca Jagger, Huey Newton och Emmanuel le att fotograferas i den? Vad förenar en författare och en möbel? Är det en längtan efter att vara varken innehåll eller behållare varken fånge eller fängelse? Den tyske författaren Marcel Beyer har spårat påfågelstolens mångförgrenade betydelser i spänningsfälten mellan populärkultur och politik och litteratur under 1900-talet.