Lambda Nordica 3/2008: Selma Lagerlöf

"Det är festligt att tänka på vilken hundratusenfaldig upprättelse Selma Lagerlöf erhöll för martyriet på balen i Sunne. Hon kunde tryggt och sorglustigt berätta för hela världen den arma fjortonåringens förödmjukelse. Och hela världen ser ner på kavaljererna i Sunne med föraktfull ömkan: där satt Selma Lagerlöf och ingen bjöd upp henne! Ingen världens författarinna har varit så omsvärmad och belägrad av karlar som hon. Men när hon blev uppbjuden dansade hon inte." (K.J., Det rika stärbhuset, s. 236)

Nej, som Klara Johansson säger dansade Selma Lagerlöf inte – med män. Men med kvinnor och med kärleken. Och väl i takt med tiden. Detta nummer belyser några av dessa ’danser’ som Lagerlöf bjöd upp till. Och hur forskningen sett på dessa.

Kalle Westerlings omslag visar den traditionella bilden av Lagerlöf i sakta sönderfall. Flera av texterna utgör också korrigeringar av tidigare konstruktioner av personen Selma Lagerlöf och kritik av Lagerlöfforskningens heteronormativa grundvärderingar. Färgerna är annorlunda mot porträttbilders gängse realistiska, en illustration till de förklädnader Lagerlöf skrev i när hon skildrade kvinnligt begär. Den stora, tydliga namnteckningen erinrar om vilket självmedveten och ambitiös författare Lagerlöf var.

Kerstin Munck granskar Selma Lagerlöfs hela litterära produktion och ställer frågor om Lagerlöf som en lesbisk kvinna, eventuella lesbiska karaktärer i hennes skrifter samt om Lagerlöf riktade sig till lesbiska läsare. Munck belyser bland annat det i Lagerlöfs texter så framträdande temat ”förbjuden kärlek”, samt pekar på att Lagerlöf kan ha känt och använt koder och uttryck från dåtida homosexuella miljöer.

Lisbeth Stenberg presenterar Lagerlöfs aldrig avslutade biografi över Sophie Elkan. Stenberg poängterar den betydelse Elkans judiska börd hade för henne och hur problem med att hantera flera marginaliserade identiteter kan ha påverkat hennes relation till Lagerlöf.

Stenberg, som i sin avhandling En genialisk lek (2001) gör en queerfeministisk läsning av Lagerlöfs tidiga författarskap, diskuterar i ett samtal med Karin Lindeqvist Lagerlöfforskningen och motståndet mot ett queerteoretiskt perspektiv.

Lagerlöf och kärleken är också temat för den TV-serie som har premiär senare i år, och som troligen kommer att väcka en hel del uppseende. Lisbeth Stenberg har träffat manusförfattaren Åsa Lantz.

Maj-Britt Andersson presenterar dessutom två kvinnor, ungefär samtida med Selma Lagerlöf, som också levde icke-heteronormativa liv och som också skildrade sin tid och sina medmänniskor, dock inte med pennan utan med kameran, yrkesfotograferna Agnes Andersson och Mathilda Ranch.